Bakgrund: Litteratururvalet med fokus pÄ hedersrelaterat vÄld och ungdomars attityder har gett mig en ram för arbetet och har varit till hjÀlp vid analys och bearbetning av resultaten. Hirdmans genusteori och Gemzöes definition av etnicitet och kulturskillnader utgör grunden för min studie.Syfte: Det övergripande syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka attityder ungdomar har samt att ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader och i sÄ fall vilka, vad gÀller ungdomars attityder till hedersrelaterat vÄld, utifrÄn kön och etnisk bakgrund.Metod: För syftet som jag nÀmnt ovan har jag anvÀnt mig av en kvantitativ enkÀtstudie. Empirin bestÄr av 405 enkÀtsvar frÄn gymnasieungdomar. EnkÀtstudien Àr genomförd pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ olika kommuner.Resultat: I mina analys har jag behandlat följande kategorier; Attityder till hedersrelaterat vÄld som ett viktigt Àmne, Attityder kring faktorer som ligger bakom hedersrelaterat vÄld och attityder till att arbeta och förebygga hedersrelaterat vÄld. UtifrÄn de empiriska data har jag dragit slutsatsen att ungdomarna anser att det Àr allvarligt med hedersrelaterat vÄld och Àr nÄgot som bör förebyggas.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SIS 133VT 2012 Handledare: HÄkan Jansson.

Det existerar olika perspektiv och definitioner gÀllande hedersrelaterat vÄld och tvÄ vanliga perspektiv Àr kulturperspektivet och könsmaktsperspektivet. Olika synsÀtt pÄ hedersrelaterat vÄld kan leda till svÄrigheter för polisen vid utredning, stöd till brottsoffer samt vid senare Ätal. Tidigare forskning angÄende förhörsledares uppfattningar om hedersrelaterat vÄld och svÄrigheter i arbetet med vÄldet Àr begrÀnsad. Syftet med föreliggande studie var sÄledes att klargöra de uppfattningar förhörsledare innehar betrÀffande arbetet med hedersrelaterat vÄld. En fenomenografisk ansats tillÀmpades och data samlades in via individuella intervjuer med nio förhörsledare.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur skolkuratorer pÄ gymnasieskolan resonerar om fenomenet hedersrelaterat förtryck och vÄld och hur de förhÄller sig till detta i sin yrkesroll samt i mötet med elever.Uppsatsen bestÄr av tre övergripande frÄgestÀllningar; hur manifesteras hedersrelaterat förtryck/vÄld enligt skolkuratorerna? Vad beror hedersrelaterat förtryck/vÄld pÄ enligt skolkuratorerna? Hur uppfattar och beskriver skolkuratorerna sin arbetsuppgift och sin yrkesroll i kontakten med fenomenet hedersrelaterat förtryck/vÄld? Studien Àr genomförd under vÄren 2008 och baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex skolkuratorer pÄ fem gymnasieskolor i Göteborg.I vÄr analys av materialets tvÄ första frÄgestÀllningar har vi utgÄtt frÄn ett postkolonialt perspektiv dÀr vi ocksÄ anvÀnder oss av begreppen ?de andra? och ?hegemoni?. Den sista frÄgestÀllningen analyserar vi med hjÀlp av Antonovskys teori om KASAM.Enligt skolkuratorerna manifesteras hedersrelaterat förtryck/vÄld genom ofrihet under kollektivets kontroll samt genom en specifik hotbild. Skolkuratorerna anser att hedersrelaterat förtryck/vÄld framförallt har kulturella och strukturella orsaker. I skolkuratorernas diskussion om hedersfenomenet finner vi utifrÄn ett postkolonialistiskt perspektiv ett Äterkommande resonemang om ?vi? och ?de andra?.

Studiens syfte Àr att se hur debatten om hedersrelaterat vÄld förs i media och hur olika diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien Àr Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvÀllspress. I den mediala debatten kring hedersrelaterat vÄld har tvÄ övergripande diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förstÄelsemodell förklarar hedersvÄld som ett kulturellt fenomen som inte Àr jÀmförbart med andra former av manligt vÄld mot kvinnor.

Det traditionella sociala arbetet socialtjÀnsten anvÀnder vid handlÀggning av vÄld i nÀra relationer, kan vara svÄrare att applicera pÄ fall dÀr vÄldet och förtrycket Àr "hedersrelaterat". SocialtjÀnstens iblandande kan ibland bli till mer skada en nytta, varför syftet med denna studie har varit att undersöka socialtjÀnstens handlingsplaner och deras kunskapskÀllor som de har vid handlÀggning av Àrenden som rör "hedersrelaterat" vÄld och förtryck. Den forskningsansats som anvÀnts för att uppnÄ studiens syfte Àr kvalitativ forskningsmetod. Resultatet Àr baserat pÄ en granskning av tre handlingsplaner frÄn socialtjÀnsten, för handlÀggning av "hedersrelaterat" vÄld och förtryck och som ett komplement har tre kvalitativa intervjuer genomförts med tre socialsekreterare. Vidare har en jÀmförelse gjorts med andra kunskapskÀllor som varit relevanta för studiens syfte och berört problematiken.

Det existerar olika perspektiv och definitioner gÀllande hedersrelaterat vÄld och tvÄ vanliga perspektiv Àr kulturperspektivet och könsmaktsperspektivet. Olika synsÀtt pÄ hedersrelaterat vÄld kan leda till svÄrigheter för polisen vid utredning, stöd till brottsoffer samt vid senare Ätal. Tidigare forskning angÄende förhörsledares uppfattningar om hedersrelaterat vÄld och svÄrigheter i arbetet med vÄldet Àr begrÀnsad. Syftet med föreliggande studie var sÄledes att klargöra de uppfattningar förhörsledare innehar betrÀffande arbetet med hedersrelaterat vÄld. En fenomenografisk ansats tillÀmpades och data samlades in via individuella intervjuer med nio förhörsledare.

Bakgrund: Som blivande högstadie- och gymnasielÀrare stÀllde vi oss frÄgan hur man som skolpersonal bör och skall agera gÀllande hedersrelaterat förtryck dÄ detta Àr nÄgot som vi kan komma att stöta pÄ vid framtida arbetsplatser.Syfte: Syftet med uppsatsen var att bidra till förstÄelsen om hur skolor arbetar med och förebyggande mot hedersrelaterat förtryck.Metod: Vi valde att anvÀnda oss av den kvalitativa intervjumetoden. Valet av metod har gjorts utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar som söker svar pÄ hur skolor arbetar med respektive förebyggande mot hedersrelaterat förtryck. Vi valde att göra en semi-strukturerad intervju vilket innebÀr att vi utgÄtt frÄn fasta frÄgestÀllningar som grund för ett samtal kring Àmnet.Resultat: I studien framkom det att erfarenheten kring hedersrelaterat förtryck skiljer sig frÄn skola till skola. Vissa skolor arbetar stÀndigt med problematiken medan andra skolor inte har nÄgra erfarenheter kring hedersrelaterat förtryck. Flera av skolorna som deltog i undersökningen hade inga egna utarbetade handlingsplaner för hur skolan skulle agera i Àrenden gÀllande hedersproblematiken, samtidigt som det fanns skolor med vÀl inarbetat material.

Denna studie i socialantropologi Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat vÄld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det rÄder skilda meningar om vilka som utsÀtts. Vanligtvis ses flickor som offer för fÀders och bröders vÄld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer dÀr hedersrelaterat vÄld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i vÄldet, och att Àven pojkarna kan vara offer..

KartlÀggningen var frÄn början en del av ett uppdrag frÄn regeringen till lÀnsstyrelsen. Uppdraget innebar att LÀnsstyrelserna pÄ regional nivÄ ska ansvara för kompetensstöd nÀr det gÀller vÄldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat vÄld och vÄldsutövare, dÀribland hedersrelaterat vÄld. Det faststÀlldes att lÀnsstyrelserna ska lÀmna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje lÀn. En samlad bild av lÀnet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld och förtryck.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förklaringsmodeller för hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i nÀra relation och eventuella skillnader eller likheter mellan dessa. Syftet var Àven att undersöka vilka effekter deras förklaringsmodeller fÄr för deras klienter. FrÄgestÀllningarna vi besvarar i uppsatsen Àr vilka förestÀllningar socialsekreterarna har om hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i nÀra relation, hur deras förestÀllningar om offer och förövare inom hedersrelaterat respektive annat vÄld i nÀra relation ser ut samt om dessa förestÀllningar pÄverkar deras arbete med klienter.Vi har utfört enskilda intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar i Göteborgs kommun. Genom att anvÀnda oss av postkolonial teori, systemteori, makt, essentiellt och socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ etnicitet och kultur samt tre forskningsteoretiska perspektiv (kulturellt perspektiv, könsperspektiv och intersektionellt perspektiv) pÄ hedersrelaterat vÄld har vi kommit fram till att socialsekreterarna gör en skillnad pÄ hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i nÀra relation. Skillnaden ligger frÀmst i att de kopplar hedersrelaterat vÄld till kultur och systemteoretiska förklaringsmodeller, medan annat vÄld i nÀra relation tillskrivs individuella förklaringsmodeller.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med utgÄngspunkt i intervjuer med fem socialarbetare som pÄ olika sÀtt i sitt arbete kommer i kontakt med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat vÄld. Syftet med denna studie var att beskriva hur man pÄ socialkontor i Stockholm arbetar med flickor/kvinnor frÄn patriarkala familjer utsatta för hedersrelaterat vÄld. De forskningsfrÄgor som har legat till grund för studien var: Hur definierar socialarbetarna hedersrelaterat vÄld som Àr riktat mot flickor/kvinnor frÄn patriarkala familjer? Hur arbetar socialsekreterare med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat vÄld som vÀnder sig till socialtjÀnsten? Vad upplever socialarbetarna som hinder och vad som behöver förÀndras i arbetet med flickorna/kvinnorna? Har arbetssÀtten pÄ socialtjÀnsten i arbetet med flickor frÄn patriarkala familjer förÀndrats sedan 2003? Resultaten analyserades utifrÄn den tidigare presenterade forskningen samt teorier som ekologiska systemteorin, empowerment och nÄgra tankar om organisationens betydelse. Resultaten visade att arbetet med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat vÄld har förÀndrats till flickans/kvinnas bÀsta sedan 2003.

Syftet med studien var att undersöka de professionellas perspektiv pÄ hedersrelaterat vÄld.Fokus i studien var: att undersöka hur yrkesutövare i socialt arbete bedömer att ett Àrendehandlar om hedersvÄld, och vilka eventuella svÄrigheter som finns vid omhÀndertagande avoffren för vÄldet Studien hade en kvalitativ ansats och baserades pÄ fem intervjuer medverksamma professionella inom socialtjÀnsten och kvinnojourer som arbetar medvÄldsutsatta kvinnor. I studien anvÀnds de teoretiska begreppen intersektionalitet ochdramatriangeln för att tolka och analysera datamaterial och studiens resultat. Av resultatetframgÄr det att hedersrelaterat vÄld anses vara en kollektiv handling som kan utövas av fleraförövare. För att gÄ tillvÀga för att bedöma att ett Àrende var hedersrelaterat anvÀnde deprofessionella verktyg som ingÄende intervjuer, nÀtverkskartor och livslinje. VÄldet ansesvara förknippat till kvinnans sexualitet och anvÀnds som ett sÀtt att utöva makt och kontrollöver hennes fria livsval.

Studien belyser hedersrelaterat vÄld ur ett rÀttssociologiskt perspektiv, dÀr vi fokuserar pÄ den samhÀlliga normen kontra den rÀttsliga. VÄr övergripande forskningsfrÄga Àr skillnaderna mellan östs synsÀtt att se pÄ hedersrelaterat vÄld mot vÀsts. För att fÄ svar pÄ denna frÄga har vi anvÀnt oss av en fallstudieundersökning, den genomfördes med hjÀlp av metoderna dokumentanalys och djupintervju.De svar vi fick fram genom fallstudien visade pÄ att det finns klara skillnader mellan lagar och normer mellan öst och vÀst, detta ledde i sig till att det uppstÄr kulturkrockar.Hedersrelaterat vÄld handlar om att förtrycka kvinnan, de mÀnskliga rÀttigheterna respekteras inte. Lagstiftningen behöver effektiviseras och förstÀrka ÄtgÀrder för att garantera rÀttvisa och jÀmlikhet för kvinnor, deras ekonomiska, sociala, kulturella och politiska villkor mÄste förbÀttras för att vi ska fÄ bukt med hedersrelaterat vÄld. Resultatbilden av hur lagen och socialtjÀnsten ser ut och vad som inte fungerar, visar pÄ att det finns möjligheter till förbÀttringar, detta har bÄde utrikesministern och jÀmstÀlldhetsministern insÀtt.

KartlÀggningen var frÄn början en del av ett uppdrag frÄn regeringen till lÀnsstyrelsen. Uppdraget innebar att LÀnsstyrelserna pÄ regional nivÄ ska ansvara för kompetensstöd nÀr det gÀller vÄldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat vÄld och vÄldsutövare, dÀribland hedersrelaterat vÄld. Det faststÀlldes att lÀnsstyrelserna ska lÀmna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje lÀn. En samlad bild av lÀnet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld och förtryck.